Batterier

Ett batteri är en typ av energiackumulator. De används dagligen i vår vardag och ju mer vi försöker förbättra livslängden på batterier och använda mer hållbara energislag så kommer batterier användas än mer frekvent. Detta kräver också nya teknologier vilket leder till att vi rör oss längre och längre från traditionella blybatterier.

Blybatterier

Dessa innehåller 37% Svavelsyra. Blybatterier som ingår i exempelvis bilar, städmaskiner och monteringsvagnar innehåller svavelsyra som är frätande.

Truckladdningsstationer

Truckladdningsstationer har en risk för brand och explosion, eftersom det bildas vätgas och syrgas när truckens batteri laddas. Tillsammans med luft bildar dessa gaser explosiv knallgas. Vid underhåll då man fyller på vatten så finns även risk för kemiska brännskador och dessa brännskador står för 39% av de batterirelaterade olyckorna.

Nickel Kadmium batterier

Dessa innehåller Kaliumhydroxid som är frätande.

Litium/Litiumjon batterier

Användningen av batterier som innehåller Litium ökar konstant då tekniken medför ett batteri som laddas snabbare, håller längre och har mindre volym än traditionella batterier. Litiumbatterier används i många produkter som t.ex. mobiltelefoner, bärbara datorer, hoverboards, fordon och energilagring till solceller i fastigheter.

Vid en brand, mekanisk påverkan eller kortslutning kan en termisk rusning påbörjas i batteriet. Termisk rusning innebär att temperaturen hos cellerna i batteriet ökar okontrollerat och skapar en dominoeffekt från cell till cell där en stor mängd energi frigörs. Vid bränder frigörs en stor mängd giftiga gaser och ämnen som påverkar vår skyddsnivå samt taktik och metod. Vid en termisk rusning i ett Litiumbatteri bildas bland annat vätefluorid (HF).

Vätefluorid (HF) HF är en gas med en kokpunkt på 20℃ som direkt söker sig till vätska och omvandlas då till Fluorvätesyra. HF består av den frätande vätejonen (H+) och den giftiga Fluorid jonen (F-) och verkar därigenom på två sätt. Syran fräter sönder det skyddande hudlagret och öppnar på så sätt upp för den giftiga fluoridjonen att tränga in i kroppen. När fluoridjonen har kommit in i kroppen binder den sig med bl.a. kalciumet i kroppen och på så sätt rubbar funktionen hos de vitala organen. Vid exponering så angrips alltid vävnaden, men ibland med en fördröjd verkan. Vid höga koncentrationer uppstår en omedelbar brännande känsla i vävnaderna och brännskadan blir snabbt synlig i form av hudrodnad och eventuellt vitgröna fläckar. Vid lägre koncentrationer kan smärtan och hudrodnaden fördröjas upp till 24 timmar efter kontakt vilket gör skadan svår att identifiera och behandla i tid.

En växande risk för räddningstjänsten är bränder i elbilar då det är fler och fler elbilar som rullar på våra vägar. En följdrisk där är bilfirmor som får ta emot skadade elbilar där laddningen i batteriet kan ge termisk rusning som kan starta brand eller återstarta redan släckta bränder.

Vanligt förekommande kemikalier:

Svavelsyra (H₂SO₄) – starkt frätande syra

Kaliumhydroxid (KOH) – starkt frätande bas

Flurovätesyra (HF) – mycket starkt frätande syra och giftig

Vi rekommenderar: